hillbillyfamily

Jag har utnämnt mig själv till supermorsan!
Nu är äntligen allt hö till mina hästar inne på höskullen. Har jobbat som ett svein hela förra veckan å kört traktor som en galning. Vet inte hur många timmar jag tillbringat i traktorn, men många är det, så många att jag vissa kvällar känt det som jag fortfarande satt i hytten fast jag egentligen legat i sängen.
Har bärgat sisådär 5 TON mat till mina hästar!
Ska ju villigt erkänna att det vissa dagar varit tufft att både vara mamma och samtidigt sköta "jordbruket".  Har hoppat i och ur traktorn ett antal gånger för att amma, vyssja, laga mat, leka o.s.v, o.s.v. Har till och med hunnit med att vara på badstranden. Men är man ensam hemma på dagarna så måste det ju gå och det gick ju galant. Jag har världens bästa barn!

Har även världens bästa karl för den delen som alltid ställer upp och hjälper mig.
Jag vill inte heller ha någon annan än dig älskling! ALLTID!

I dag var det pappas födelsedag. Han gick bort den 10 januari och jag saknar verkligen honom. I morgon ska jag och barnen åka till graven och hälsa på och lämna en blomma.

Nu är det sängdags för i morgon väntar Hoppa Lilla Loppa med barnen :)

Natti natti

I dag packade vi in oss i bilen för en liten tripp till Fränsta. Syrran, tillika Vincents moster, tyckte vi skulle komma upp å gå en sväng på tivolit så lilleman kanske skulle få åka nån barnkarusell.
Det fanns två och ingen av dem fick vuxna sitta med i...men vad gör väl det när killen är kaxig nog att åka själv. Jag tänkte att vi testar väl om han vill åka det lilla "bil-tåget", går det så går det. Sagt och gjort, jag satte ner honom i bilen och den for iväg. Först trodde jag att han skulle börja grina och hoppa ur, med tanke på ansiktsuttrycket, men inte då. Han rattade bilen som han aldrig gjort annat förr, om än med väldigt allvarlig min. Efter tre varv stannade karusellen...men det skulle den inte gjort. Gissa om jag hade världens mest ilskna barn i min famn. Han skulle minsann åka mer!
Så vi tog nästa karusell som "bara" gick runt runt i rätt hög fart. "Nu blir han åksjuk", var min första tanke...men nej då, det gick galant även denna gång och precis som förra gången blev han hysteriskt ledsen när den stannade och det var dags att kliva av. Han fick åka bilarna en gång till innan vi for hem...
Med karuselltokiga föräldrar ser det lovande ut för framtiden...så vi kan åka berg och dalbanor tillsammans :)

Ibland känner jag mig som värsta tråkmorsan...aldrig händer nått skoj.
Fast så är det ju egentligen inte, men som i dag när sonen grät så tårarna rann och ville att pappa skulle vara hemma så kände jag mig som ett skräp. Vad hade vi gjort för skoj i dag frågade jag mig, INGET! Klart grabben längtade efter pappa då.
Men vi ändrade på det och efter lite bus och sömn for vi på grillen å käkade där lillgrabben busade till det ordentligt med mamma. Han låtsades att han såg en häst på en affisch bakom mig och fick mig att vända huvudet för att titta. Men inte såg jag nån häst och när jag sedan vänder tillbaka huvudet så ser jag i ögonvrån hur lilleman gömmer nappen med tillhörande napphållare bakom ryggen och skrattar ett så fantastiskt härligt skratt. Han har alltså fått mig att titta bort för att kunna sno tillbaka nappen jag lagt undan!!! Han är ju bara 1 år och 8 månader...men kan redan luras ordentligt. Underbart!

I morgon ska vi minsann hitta på roligheter hela dagen!

Var även till bvc för att väga dottern som nu passerat femkilosstrecket. Vår lilla prinsessa!
Såg ett avsnitt av amerikanska programmet "komplicerade förlossningar" och fick gråta en skvätt...av glädje som tur var. Tänk så mycket som kan hända innan man har sin lilla skatt i famnen. Hua!

En kopp te och en macka nu skulle sitta fint!

Bye bye...